FORDSON MAJOR E27N "HÖGLUND" KYLSYSTEM

Fordson Major E27N's motor har ett ganska väl tilltaget kylsystem. Det rymmer lite drygt 45 liter (10 Gallon) kylvatten, en rejält tilltagen kylare samt en cirkulationspump och kylfläkt. Systemet är fullt tillräckligt för det nordiska klimatet. Systemet är dock avpassat att utan problem klara mindre kokning en kortare stund och detta framgår i en skrift i ägarmanualen att "Om kokning uppstår kortare stund vid eller omedelbart efter hård körning är detta inget problem så länge vatten nivån befinner sig över kylmantlarna (Kylaren välfylld) man bör dock uppmärksamma att kokningen avtar vid avslutat hårt arbete".

Systemet är mycket enkelt uppbyggt på ett ganska konventionellt vis och rent tekniskt är det inga konstigheter. Men det finns några enkla saker som kan vara bara att känna till och alla dessa tas upp här.

Samtliga bilder är klickbara

OVAN Bild 1: Fordson Major E27N "Höglunds" kylsystem

NEDAN Bild 2: Reservdelslistan. Listan avslöjar att väldigt många delar användas från 1917 till 1947 då denna listan är från. Sannolikt samma delar från 1917 till 1952 alltså. Otroligt men tydligen sant.

NEDAN Bild 3: Den engelska verkstadsmanualen har utförligare uppgifter än den svenska ägarmanualen. Den gråmarkerade texten är det viktigaste och handlar om överhettning.

Översättning till svenska gråmarkerad text ovan: Låt alltid motorn svalna tills baksidan på handen kan hållas utan smärta mot topplocket innan motorn fylls med kylvatten. Finns fortfarande vatten i kylartanken (Kylarens övre del, över kylcellerna) kan vatten fyllas utan risk. Kokar motorn kortare stunder är detta inget att oroa sig för speciellt inte om traktorn arbetar hårt i varmt väder. Motorn arbetar effektivast precis under kokpunkten. Överhettar motorn kontinuerligt bör man stanna, kontrollera och åtgärda orsaken.

OVAN Bild 5: Sprängskiss på vattenpumpen med tillhörande detaljnummer.

OVAN Bild 6: Fyrablads kylfläkt i plåt, kronmutter, remskiva och pumnphus.

OVAN Bild 7 Smörjkopp och smörjnippel. På bilden syns även den äldre typen av kylfläkt i plåt

OVAN Bild 8 Smörjkoppen man ska vrida på dagligen minst ett halvt varv, smörjnippeln framför den och plåtfläkten. När den är tom fyll hela koppen så den precis går att gänga på igen. Peta lite i fettet i koppen med en tändsticka när du fyller den så luftbubblor och luftfickor försvinner och fyll ytterligare med vattenbeständigt fett. Jag använder Biltema propelleraxelfett för båtmotorer men egentligen ska ett tjockare fett användas.

OVAN Bild 10: Beskrivning av distansbrickorna för remspenningen.

OVAN Bild 10 Främre lagerbussning

OVAN Bild 11 Bakre lagerbussning. Denna bussning innehåller tätning för kylvatten. (Monteras separat) och hålls på plats med lagerhylsan som skruvas på gängorna som syns i ena änden.

OVAN Bild 12: Kylaren löst. i princip samma son från 1917, denna kylare passar även på  N traktorerna

OVAN Bild 13 Vattenpumpens skovelhjul sitter mitt för cirkulationshålet i topplocket

OVAN Bild 14 Vattenpumpen sett uppifrån inifrån kylartanken. Man kan se skovelhjulet där nere.

OVAN Bild 15 Vattenpumpen sett rakt underifrån. Notera att hylsmuttern är borta på bilden. Gängorna den ska sitta på syns på den bakre bussningen som även Innhåller tätning för kylvattnet. Axeln shimsas i första hand med fläns under pumphjulet för att få bort eventuellt glapp

OVAN Bild 16 Skovelhjulet och pumpaxeln Här syns tydligt att axeln är konisk längst ut

OVAN Bild 17 Den del av remskivan som sitter på axeln. Så här går det om man försöker dra av hjulet med en vanlig avdragare. Här syns även den ena halva distans bickan sitta kvar för remspänningen för de som inte har en generator.

OVAN Bild 18: Numera ser de nya tätningarna till Fordson Mjor E27N Höglund ut på detta sättet. Smörj in väl med vattenbeständigt fett innan montering.

OVAN Bild 19 En tyvärr ganska suddig bild men den visar remspänningen för respektive utrustning

OVAN Bild 20 En beskrivning av lämplig avdragare för pumpens remskiva MEN TA DET FÖRSIKTIGT!!! Varva med att värma och knacka LÄTT OCH FÖRSIKTIGT exempelvis med en mindre plastklubba

OVAN Bild 21 Hylsan för vattenpumpens tätning sedd inifrån. I botten sitter tätningspackningen mot axeln (borttagen, syns ej på bilden) Botten i hylsan är konisk. Detta ger möjligheten att justera hur hårt packningen ska täta mot axeln. Dra åt tills det slutar droppa när motorn står stilla. För löst läcker den för hårt går den sönder.

OVAN: BILD 22 Hylsmuttern som innehåller packning tätar mot axeln på plats. Pumpen sett underifrån. Ta en flat mejsel och sätt emellan kuggarnas tänder och "bryt" enligt hävstångsprincipen mot kanten av pumpens gods kugge för kugge, stegvis så muttern sakta dras åt tills det slutar droppa kylvatten.

OVAN BILD 23: Den nyare aluminiumfläkten med sex blad istället för fyra

Några av de tidigare äldre "F" traktorerna från 1918 och framåt hade inte vattenpump utan utrustades med så kallat temosifonsystem som innebar att vattnet självcirkulerade genom kylarens vattenmantlar som var stående. Termosifonprincipen bygger på "Varmt vatten stiger nedifrån och upp genom motorn och kallt vatten sjunker istället ned vid kylningen i kylarens 206 stående ovala kylarrör uppifrån och ned" och principen innebar till en början att ingen cirkulationspump behövdes utan det räckte med en fläkt som drevs på vanligt vis via en remskiva från motorns vevaxel bakom kylaren.

Denna princip utvecklades löpande och med ökande motoreffekt räckte inte systemet till när motorn vidareutvecklades till "N" traktorn som fick en cirkulations pump. Nu hade man ett effektivt system som fungerade bra och detta fick hänga med över till Fordson Major E27N Höglund i princip som det var. Man ser tydligt släktskapet mellan den första serieproducerade Fordson "F" traktorn från 1917  och 1952 års Fordson Major e27n Höglund då kylaren på Fordson Major Höglund fortfarande har kvar samma design med de 206 stycken ovala stående kylmantlarna och motorkylning av termosifonprincip. Många delar kylasystemet passar faktiskt rätt över mellan första Fordson "F" från 1917 och den sista Fordson Major E27N Höglund 1952, titta på reservdelslistan här. Årtalet då delen användes står med och på de flesta årtal står faktiskt 1917 - 1947, listan är från 1947.

Systemet är ofta helt funktionsdugligt även om traktorn stått undanställd eller skrotad lång tid mycket tack vare den enkla konstruktionen som bara innehåller en enda för funktionen rörlig del, vattenpumpen. Ofta räcker det med att kolla till pumpaxelns smörjning och en kontroll av åtdragningen av pumpaxelns packningsmutter innan påfyllning och start så fungerar ofta allt hyfsat sedan, även om visst läckage ibland uppstår så går det i alla fall att köra.

En av fördelarna är att systemet inte har några gummislangar som kan spricka samt att systemet inte är ett slutet som bygger på övertryck som de modernare gör då detta är betydligt mer känsligt för läckor. Har man lite tur är de enda läckorna just vattenpumpen eller kylaren men då ofta i kylarens övre eller nedre packningsskarv. Ibland är dock även kylaren så illa ansatt av tidens tand att den inte går att rädda men det är inte så vanligt som man kan tro. Oftast beror detta då på slarv, dålig rengöring, tillsyn och underhåll, eller att kylaren frusit sönder. Det kan även bero på att man exempelvis under lång tid kört med aggressivt vatten från en egen källa.

Ett öppet system innebär alltid viss begränsad kontinuerlig bortkokning (eller snarare bort ångning) av kylvatten som för en Fordson "N och Fordson Major E27N "Höglund normalt ska hålla ca 80 grader. På en traktor i gott skick som inte körs så ofta eller bara körs lätt eller medeltungt för nöje är mängden kylvatten som försvinner nästan försumbar men vid tungt och hårt arbete en varm sommardag måste man kolla till kylvatten nivån minst några gånger per dag då bortkoningen/ångningen tilltar rejält. Fordson Major Höglund har även ett öppet skvallerrör inne i kylaren som ytterligare till viss del bidrar till att lite kylvatten försvinner.

Ett öppet och tryckfritt system innebär att vattnet obönhörligen kokar helt vid 100° C till skillnad från ett modernare slutet som mer kan liknas vid en tryck kokare och tillåter högre grad tal än 100 grader innan kokning och inte heller tillåter bortkokning på samma sätt, som kylsystem fungerar normalt sett. Med stigande ålder och slitage läcker dessa gamla kylsystem ofta dessutom en hel del, ibland utan att man ens märker det så det är en mycket god vana att ofta och så fort tillfälle ges se efter så kylaren är välfylld ända upp.

Användning av glykol sänker fryspunkten men höjer även kokpunkten. Ett system med en blandning av 50 / 50 för fryspunkt runt 39 - 40 minusgrader ger även en höjning av kokpunkt med ca 8-9 grader. (se tabell)

Vid påfyllning av kylvatten vid varm motor arbete normalt sett: Om motorn körs normalt och allt är OK och kylaren INTE kokar och vatten nivån fortfarande ÖVER kylmantlarna och tempmätaren "Normal" (Vita området) så kan man utan risk försiktigt fylla kylvatten utan problem... Jag upprepar igen... Ha även för vana att ALLTID kontrollera vatten nivån och fylla helt fullt ända upp tills vattnet rinner ut genom skvaller röret INNAN start!

I den Engelska verkstadsmanualen står att om motorn kokar kortare stunder är detta inget farligt eller något att oroa sig för så länge kylaren är välfylld. Motorn arbetar bäst precis under kokpunkten. Läs BILD 3 och översättningen

En annan mycket viktig punkt man absolut bör känna till är risken för frostskador om man inte tömmer kylvattnet innan kylan kommer eller alternativt häller i glykol och kör runt ordentligt i systemet innan uppställning för vintern. Fordson Major E27n Höglunds motorblock spricker otroligt lätt direkt vid minsta antydan till minusgrader. Faktum är att det finns flera traktorer med skadat och sprucket block som reparerats än det finns de som klarat sig helskinnade genom alla år utan att skadas av frostsprängning. (mer om detta längre ned under rubriken kylvätska)

Råkar man ut för att motorn kokar villt på grund av att man glömt kylargardinen stängd, för tungt arbete, för varmt väder eller att kylvatten av någon annan anledning sjunkit under kylarcellerna bör man veta följande för att undvika risken att skada sig själv eller motorn:

Kylsystemets stora vattenmängd kan orsaka ett litet bekymmer på slitna gamla Höglundare då relativt kallt kylvatten rusar mot sidan av den främsta cylindern i motorn som är närmast kylaren, cylinder nummer 1. Den mer tilltagna kylningen är normalt inget problem när traktorns cylindrar är täta eller "normalt" slitna, men med tilltagande slitage och ålder så slits ettans cylinder hårdare än de andra tre och får så småningom viss ovalitet i cylindern som i sin tur innebär lägre kompression. Detta innebär att ettans cylinder oftast är den som först börjar få sotningsproblem med igensotat tändstift som följd.

Det som händer är att ettans cylinder går lite kallare och med lägre kompression då den är mer sliten än de andra tre. När motorn uppnår rätt arbetstempratur så sotar den igen fortare och plötsligt går traktorn bara på tre cylindrar. Man sotar ur ettans tändstift och så går det ett tag igen innan ettan åter sotat igen.

Kylsystemets komponenter.

1 Vattenpumpen - Funktions beskrivning

Vattenpumpen är en vanlig cirkulationspump av typ centrifugalskovelpump som roterar medurs sett framifrån. Pumphjulet sitter precis rakt framför vattencirkulationshålet framtill i topplocket. Pumpaxeln drivs av motorns remskiva på vevaxeln via en rem på vanligt vis. Pumpaxeln är lagrad i två lagerbussningar framför skovelhjulet i pumphuset. Axeln är tätningspackad framför det bakre lagret. Lagret och den packade kylvattentätningen smörjes via tryck från en smörjkopp på vänster sida av pumpen. Det runda påskruvade trycklocket på vänster sida Se bild 7 och 8  som pressar smörjfett till lagret ska vridas MINST ett halvt varv dagligen innan start. Packningens anliggnings tryck mot axeln kan justeras genom att pumpaxelns packningsmutter, (även kallad hylsmutter) N-8523 Se bild 21 och 22 (Läs manualen) uppskruvas till lämpligt tätningstryck mot axeln, detta bör kontrolleras dagligen. Pumpaxeln är konisk i remskivan framtill och är endast påpressad på axeln och saknar splines, krysskil eller annan typ av låsning. Pumpens främre lagerhylsa smörjes innan vid tillsyn innan start dagligen genom att pressa in fett med fettspruta i en vinklad smörjnippel.

2 Remmen och dess spänning

Drivremmen kan dels justeras genom att distanser som monterats i remskivan som efter behov kan tas bort för att öka rem spänningen. Detta sker genom att remskivans bredd ändras så avståndet mellan den främre rem-ytan och bakre rem-ytan på skivan ändras. Genom att ta bort distanser minskar avståndet och tvingar upp remmen på remskivan. Resultatet blir då att remmen spänns. Justerar man genom att ta bort eller lägga till distanserna måste BÅDA distanshalvorna, en på var sida tas bort. Alternativt på traktorer som utrustats med generator kan rem spänningen istället ske på vanligt vis genom att anspänna generatorns läge mot remmen.

3 Kylaren

Kylaren är en så kallad stående termosifon kylare med 206 stående kylceller Bild 12. Anslutningen upptill i kylarhuvud sker med ett förband bestående av spännskena N-8084 framtill och N-8085 baktill och i sidorna sitter den med sidopåtarna och allt tätas med en packning som skruvas fast med fingängade UNF bult. I kylarens botten sker samma typ av tätning med sidoplåtarna och spännskenorna N-8084 fram och N-8085 bak.

Underhållet av kylaren begränsar sig till rengöring innan vårbruket och innebär inga konstigheter. Manualen förespråkar användningen av soda och sedan sköljning men troligen räcker en rejäl genomsköljning av vatten någon gång om året för att hålla kylaren i trim. Man kan även blåsa lite med tryckluft ned genom vattenpumpen för att blåsa ur rost och skräp men gör alltid detta när MOTORN ÄR TOM PÅ VATTEN. Om du även blåser tryckluft ned genom kylarcellerna så var mycket försiktig ifall någon kylarcell är igensatt, risken finns då att den kan deformeras och i värsta fall spricka. Lägg i en slang öppna på vatten o fyll. När vatten runnit ut genom övre skvallerröret en stund öppna tappkranen nedtill och låt vattnet flöda ut. Detta brukar räcka normalt.

4 Kylvätska

...Självklart kan du sannolikt hälla i precis vilket vatten som helst i kylsystemet och använda som kylvatten någon gång då och då oavsett innehåll av salter, mineraler, gaser, PH värde eller syreinnehåll bara det inte är rent saltvatten och är troligen inget påverkar din traktor över huvud taget. Det som beskrivs nedan gäller mera om det sker under en väldigt lång tid, flera år i sträck och du som exempel en motor som du har tänkt ska hålla i hundra år till, om du har en motor du är rädd om så kan det ändå vara bra att känna till. Jag har själv vid rengöring på en snart 70 år gammal Fordson blåst ut rostflagor stora som dasslock men det är fortfarande gott om gods kvar i motorn.

Fordson manualen förespråkar regnvatten som nästan helt avjoniserat kylmedel och är mycket nära ett neutralt PH värde. Regnvatten innehåller normalt låga eller inga mineraler, salter, metaller eller kalk som kan sätta igen eller orsaka kemiska reaktioner som rost, korrosion eller ställa till annat elände, dessutom hade det åtminstone förr ett bra PH värde till skillnad från kranvatten eller vatten från en egen källa. Salter och mineraler är oftast bra för oss levande organismer, men i en motor hör de inte hemma.

En annan risk var att de som exempelvis bodde utmed kusten i sin okunskap hällde i skadligt, bräckt vatten eller till och med saltvatten i systemet. Dessa skadliga misstag undveks om man som rekommenderad regel använde regnvatten. Vissa som hade egen källa kunde även ha så kallat aggressivt vatten Om pH-värdet är lägre än 7,0 är troligen halten aggressiv kolsyra förhöjd, vilket på sikt och under längre tid kunde orsaka frätskador i kylaren och rostbildning i motorn om sådant vatten kontinuerligt fylldes på.

PH värdet på kylvattnet

Angivelsen på vattnets surhetsgrad anges i PH värdet. pH-värdet är ett mått på antalet väte - joner i vattnet. Ett rent och neutralt vatten innebär att vattnet är helt rent Surhetsgraden påverkas av orenheter exempelvis från luft exempelvis svaveldioxid och kvävedioxid som orsakats av utsläpp eller andra ämnen som tagits upp ur marken och bundits i vattnet. Ett surt vatten har LÄGRE ph värde och innehåller då något ämne som påverkar vattnets surhetsgrad, och ett med högt värde är basiskt, sådant vatten kan ofta som exempel innehålla kalk. Vid användning av rent kylvatten ska man alltid eftersträva neutralt vatten i PH värde.

När ett vatten är kemiskt HELT RENT genom destillering och filtrering från alla typer av övriga ämnen säger man att vattnet är avjoniserat, inga "joner" som påverkar vattnets egenskaper eller egna PH värde finns kvar, det kemiskt och bilogiskt helt rena vattnet under beteckningen bara ren H²O ska då ha PH värde 7.0 vid 25 grader. Detta bör man i möjligaste mån alltid eftersträva att använda då detta är optimalt och ger minsta möjliga rostangrepp.

Självklart är inte detta alltid tillgängligt eller möjligt. Tyvärr kan är numera även regnvatten vara surt, oftast skadat av att svaveldioxid och kvävedioxid i luften tas upp i regnvattnet och ger så kallat surt regn och som i extrema fall kan ha ett PH värde på omkring 5,6. Så använd gärna regnvatten men det kan vara idé att kolla så PH värdet är så nära 7.0 som möjligt. Vatten kan även innehålla andra gaser som är bundna i vattnet och påverkar egenskaper, lukt och PH värde även dessa gaser avgår när vattnet upphettas, det är alltså inte säkert att ett vatten som avviker från neutralvärdet 7.0 i ph värde för den skull är ett dåligt kylvatten efter att det upphettats i kylsystemet.

Att "döda" kylvattnet

Halten av det syre som vatten innehåller kan variera, för kylsystem bör man eftersträva så LÅG halt syre som möjligt för att undvika att motorn rostar. Regnvatten och vatten som varit kallt och gärna rört sig mycket, exempelvis i en vårflod innehåller ofta mycket syre. När man upphettar vatten i ett öppet kärl nära kokpunkten avgår det extra syret, som exempelvis i kylsystemet på en varmkörd Fordson "Höglund".

När vattnet varit upphettat tillräckligt varmt tillräckligt länge återstår bara den minsta möjliga mängd syre som är möjligt, man säger att man "dödar" vattnet trots att det egentligen varken har med något levande eller dött att göra. Ett dödat vatten orsakar betydligt mindre rostangrepp. Därför är det lämpigt att INTE HÄLLA UT DET VATTEN SOM FINNS I MOTORN efter man använt det nära kokpunkten så länge det INTE finns risk för frysning, d.v.s. detta gäller ENDAST under sommartid. När du fyller på nytt vatten ökar syrehalten igen proportionellt till hur mycket du häller i och hur syremättat vattnet är men när du sedan kör minskar halten syre åter efter en tid till ett minimum igen, därför är det även lämpligt att vänta med att fylla på nytt vatten tills just innan du ska starta motorn.

Det finns även ytterligare en faktor som påskyndar minskningen av syre. Syret reagerar med järn som rostar, denna process förbrukar syre som logiskt bidrar till att syrehalten i kylvattnet minskar. Denna rektion brukar innebära att vattnet färgas svart.

Tänk även på att om du exempelvis tar ur en källa med höga halter av vissa mineraler och salter och har en traktor i gott skick som är helt tät i kylsystemet och endast förlorar kylvätska genom förågning samtidigt som man hela tiden bara fyller på utan att byta så ökar hela tiden halten av ämnet i kylvätskan, i synnerhet om du kör hårt varma dagar och bara hela tiden fyller på några gånger om dagen. Om du bara har tillgång till källvatten som innehåller något skadligt bör du kanske överväga att bortse från fördelarna med syrefattigt kylvatten och dränera systemet annars finns risk har du snart en "saltvattensjö" eller "kalksörja" i kylsystemet (Något tillspetsat uttryckt) som ställer till med rost, sätter igen sig eller annat elände.

Användning av glykol eller rent vatten

Om man vill vara optimal ska man använda endast destillerat och avjoniserat vatten typ batterivatten eller till ångstrykjärn eller för den delen bra regnvatten på PH 7.0 som förvisso kan innehålla lite mer syre till en början som kylvätska. Har man en Fordson Major E27N som är i gott skick och är tät kan man självklart skaffa några dunkar destillerat vatten och kylarglykol så är man på säkra sidan och har ett i alla avseenden en närmast perfekt kylvätska ur alla aspekter som exempelvis för rostskydd, smörjning och frysskydd och som dessutom Innhåller ett minimum av syre, samt ett för motorn ett mycket hälsosamt PH värde, men läcker systemet mycket eller kör hårt långa pass varma sommardagar blir det både omständligt, relativt dyrt och knappast någon engångskostnad att blanda.

Glykolen sänker ytspänningen och ökar risken att det läcker men är bara vattenpumpens lagertätning tät, rätt åtdragen och i gott skick samt övriga packningar täta ofta är detta minimala läckage nästan försumbart, det blir bara några droppar då och då. Glykolen har dessutom egenskapen att till en viss gräns neutraliserar PH värde och avlägsna överflödigt syre om det blandas till en tillräckligt hög koncentration.

En bonde med en Fordson Höglund som min pappa berättade om, hade i början av 50 talet två stora tunnor, en tunna med glykol och regnvatten blandat till bra frostskydd som han varmkörde första dagarna i vårbruket och sedan hällde tillbaka i tunnan och sedan åter hällde i under vinter förvaringen samt ytterligare en tunna till med bara regnvatten som han sedan körde på resten av sommaren med så avdunstning och läckage inte längre spelade så stor roll även om kokpunkten sänktes till max 100 grader, kanske lite väl omständligt men som sagt, alla lösningar är bra.

Som redan nämnts ovan så upprepas här åter att användningen av glykol även höjer kokpunkten. Eftersom många Fordson Major E27N "Höglund" kan ha en tendens att koka vid långvarigt hårt arbete en varm sommardag när vinden står stilla kan användning av glykol motverka detta. En annan positiv effekt är då minskad risk för spikning och en bättre och effektivare förbränning.

OBS VIKTIGT ANGÅENDE MINUSGRADER

Något man absolut måste ha klart för sig är att Fordson Major Höglund tål inte den minsta frysning vintertid eller ens antydan till minusgrader. Bara vattnet tenderar att frysa DET MINSTA har du garanterat minst en spricka i motorblocket, troligen någonstans mitt på vänster sida av blocket under verktygslådan och sannolikt även en förstörd kylare. Vill det sig riktigt illa fryser även vattenkanalen i toppen eller sidan på topplocket.

Motorblocket är för visso utrustat med några frostbrickor men de är inte värda namnet och gör inte mycket nytta. Det enda som händer med dem vid frysning är att även de börjar läcka när sprickan i motorblock redan är ett faktum. Tittar man på motorblockets vänstra sida är det faktiskt vanligare med en reparation av typen svetssöm eller på annat vis tätad spricka orsakad av frostskada än vad det finns traktorer som INTE har denna reparation. Detta är MYCKET vanligt men oftast går motorn ändå eftersom skadan går utåt och inte in mot cylindrarna som har kraftigare gods.

Inför vinterförvaringen.

Meningar om vilken typ av vinterförvaring som är bäst först och främst för att undvika rostbildning går isär beroende på vem man pratar med. Frågan om att använda glykol över vintern eller tömma systemet går isär och den ena tycker si, den andra tycker så. Var och en avgör således själv vad man anser är bäst. Vissa förespråkar att systemet tömmes helt och tillåtes torka ur helt då kylvattnets kvarvarande syre trots allt kan orsaka rostangrepp och att absolut minsta möjliga rostangrepp inne i motorn uppnås om motorn förvaras helt torr.

Vissa andra anser att användningen av glykol för att förhindra rostbildning är överlägset bäst och den mängd rostangripande syre som finns kvar i det efter användning som kylvatten, syrefattiga vattnet neutraliseras av glykolen, dessutom säkras vattnet till ett bra PH värde som motverkar rost.

Det även finns de som kör på vatten och låter traktorn stå i varmgarage över vintern och hävdar att detta är bäst. Sanningen är nog någonstans mitt emellan, möjligen påverkas detta även av HUR traktorn förvaras i övrigt, Inoljat eller helt torrt, rent eller smutsigt, kallt, varmt, fuktig eller torr luft, salthalt nära kust eller om man fått i mycket skadliga salter och skadliga mineraler från källvatten eller kommunalt vatten och så vidare. så svaret är var och en avgör själv.

I USA och Australien diskuteras detta en hel del eftersom de har stora områden som är varma hela året om och aldrig når frost temperaturer och glykol inte är nödvändig.

Vilket sätt man väljer att förvara traktorn över vintern påverkas självklart av i vilket skick den är. En som är sliten och läcker i vattenpump, kylare och/eller packningar är bäst att tömma. Det finns de som sparar den spillolja man samlat på sig över säsongen och slår i över vintern och detta kan kanske vara ett bra sätt, bara man får bort all olja innan nästa säsong när åter systemet ska fyllas med vatten.

...och hur har JAG gjort då??? Tjaa inte för att jag vet om jag gör det rätta men så här tänker jag...

Jag har valt att använda Biltema glykol i en blandning av cirka 50/50 eftersom traktorn är i gott skick och har samma kylvätska som använts hela tiden och som nu bör vara helt syrefattigt. Systemet är i gott skick och läcker inte. Traktorn körs inte heller så hårt att någon nämnvärd mängd kylvätska försvinner. Faktum är att jag inte fyllt mer än två tre liter vatten TOTALT på fyra år och samma mängd glykol trots ganska mycket körning strax under kokpunkten. åtgången av en till två liter glykol i det sammanhanget på tre fyra år är ganska försumbar. Användning av glykol främjar smörjegenskaper, neutraliserar salter och mineraler. Glykolen hjälper även till att hålla överflödigt syre borta och det har gått bra trots vargavintrar med tillfällen under 25 minusgrader.

Man ska dock ha klart för sig att Biltemaglykol är ganska billig och de experter jag pratat med hävdar att själva köldskyddsegenskaperna är lika bra som på de dyrare, men rostskyddet är sämre och i praktiken helt borta efter ca 2 - 3 år. Om man inte fyller på för mycket nytt vatten eller om man så vill håller sig till destillerat vatten klarar det sig hyfsat ändå. Även smörjegenskaperna i Biltemas glykol är klart sämre efter viss en tid. Använder man billig glykol bör den alltså bytas efter några år, men detta är sannolikt överkurs och inte nödvändigt på en gammal Fordson Major E27n Höglund som bara är glad om den slipper frysa sönder :-)